Genomiskt urval av björk

Två stora förändringar påverkar växtförädlingen avsevärt. Den första är genomiskt urval. Genomiskt urval, det vill säga användningen av genomomfattande markörer för att fastställa förhållandet mellan genomomfattande polymorfism och fenotyp i träningsuppsättningar och därefter välja enbart på genomisk information, ökar avsevärt förädlingseffektiviteten.

Genomiskt urval måste brottas med klassiska problem inom kvantitativ genetik, såsom populationens genetiska struktur, interaktioner mellan genotyp och miljö och antal skadliga mutationer. Att inte ta hänsyn till populationens genetiska struktur leder till falska positiva svar i associationskartläggningsstudier, till felaktiga slutsatser i evolutionära studier och till minskad effektivitet i genomiskt urval. På samma sätt kommer interaktioner mellan genotyp och miljö att spela en nyckelroll för att hitta material anpassat till nya klimatförhållanden och behöva redovisas i nya förädlingsstrategier som är baserade på genomiskt urval. Slutligen är ett förädlingsprogram en sluten och ändlig population, och att förhindra ansamling av skadliga mutationer håller på att bli en stor utmaning, särskilt i skogens träd som har kraftig inavelsdepression.

Den andra förändringen som kommer att tvinga oss att konfigurera om etablerade förädlingsprogram är globala klimatförändringar. Globala klimatförändringar kommer att få två direkta konsekvenser på förädlingsprogram. För det första kommer klimatförändringarna att tvinga oss att omdefiniera förädlingszoner. Den andra klimatförändringseffekten är en ökad osäkerhet om förädlingsmålen och en mer framträdande plats för konditionsrelaterade egenskaper (i motsats till produktionsegenskaper) bland dessa. I det pågående doktorandprojektet kommer en kombination av populations- och kvantitativa genetikstudier att användas för att etablera genomiskt urval av björk och därmed förkorta förädlingscykeln.