Bakgrund

Sverige har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 70 % fram till 2030 och från 2045 inte ha några nettoutsläpp alls. Ett förnybart svenskt energisystem behöver utvecklas baserat på en pålitlig, effektiv, konkurrenskraftig och miljövänlig energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser.

Processer för omvandling av bioenergi och biomassa spelar en väsentlig roll i detta energisystem eftersom de kan bidra till en effektiv och potentiellt konkurrenskraftig (sam)produktion av högvärdiga material och energiprodukter till samhället. Biomassa från skogen kan användas på många olika sätt. Sortiment som är olämpliga för fiber- och virkesutvinning kan omvandlas till högvärdiga produkter som material, kemikalier, biobränslen, värme och energikraft.

Skogar spelar en nyckelroll på väg mot samhällets oberoende av fossila bränslen. Ökande problem med skador i gran- och tallskogar har dock orsakat betydande förluster av biomassa i stora delar av norra Europa. I Sverige påverkar detta skogsindustrin och bioenergisektorn eftersom dessa två trädslag dominerar landskapet och utgör mer än 80 % av volymen på produktiv mark. En förändring mot en större diversifiering av trädarter behövs för att säkerställa den framtida biomassan och stabiliteten, motståndskraften och hållbarheten i skogens ekosystem.

En lågt hängande frukt för en ökad diversifiering är att utnyttja de snabbväxande lövträdsarterna vårtbjörk, asp, poppel och hybridasp. Förutom att bidra till ökad diversitet kan kortare omloppstider och ökad produktion bidra till att bygga ett hållbart energisystem på relativt kort sikt.