Nuvarande och framtida biotiska risker för snabbväxande lövträd

Effektiv markanvändning kräver effektiva grödor. Poppel och hybridasp har visat potential att uppfylla dessa krav. Det har dock visat sig att produktionsförväntningarna inte alltid uppfylls och orsaken till misslyckanden kan vara associerad med svampangrepp. Rötsvampar kan minska produktionen från etablerade odlingar, både i form av minskad virkeskvalitet, minskad tillväxt och nedsatt vitalitet. Dessutom kan den globala uppvärmningen i framtiden påverka svampars nedbrytningshastighet vilket kan orsaka ökade virkesförluster och till och med göra virket värdelöst för bioenergi.

Skador orsakade av biotiska skadegörare kan allvarligt äventyra produktionspotentialen och kvaliteten på biomassan av snabbväxande lövträd. Doktorandprojektet kommer att fokusera på: i) nuvarande svamphot som orsakar rot- och stamröta i björk, poppel, asp och hybridasp och hur man kan mildra den skadan, och ii) framtida hot för björkproduktionen i Sverige, med utgångspunkt från klimatförändringen som kan öka förekomsten och svårighetsgraden av skador av Oomycete-rotpatogener, och eventuell introduktion, via global handel, av exotiska skadegörare som kan vara förödande för björk. Doktoranden i projektet avser studera:

1) Rotröta och gran-/björkinblandning:
Med utgångspunkt i tidigare arbeten som visat på infektion i björkstubbar efter gallring, kommer doktoranden att undersöka hur björkstubbsinfektioner går till, d.v.s. bidrar till sekundär spridning via rötter.

2) Sjukdomar hos asp, hybridasp och poppel:
Doktoranden ska använda material från en studie där borrkärnor har samlats in från träd i 20 bestånd över hela södra Sverige för att undersöka svampsamhällen i splintved och kärnved som bidrar till nedbrytning i träd; och möjligheter att förbättra screeningen för svamprostresistens genom att använda avancerade fenotypverktyg med infraröd spektroskopi.

3) Oomycete-patogeners påverkan på björk i landskapet och på plantskolor:
Doktoranden ska undersöka spridningen och mångfalden av Phytophthora och Pythium spp. för att förstå vilka som kan utgöra en potentiell risk för björkproduktion nu och i en framtid med klimatuppvärmning.

3) Phytophthora-utbredning och mångfald i björk över en klimatgradient:
Doktoranden kommer att använda sig av jordprover insamlade från flera björkbestånd i den nordisk-baltiska regionen. DNA-metabarcoding görs för att rikta in sig på rotsjukdomspatogener som tillhör Phytophthora och Pythium spp. Med syfte att etablera en baslinje för vilka arter som finns idag och som potentiellt kan bli mer skadliga i framtiden med klimatförändringen.

4) Nya hot:
Agrilus anxius är en skadegörare i Nordamerika och om den introduceras skulle den sannolikt få förödande konsekvenser för björkbestånden, särskilt i de skandinaviska länderna. Doktoranden kommer att bedöma björkens mottaglighet för kopparpraktbaggen vid proveniensförsök och vanliga försök med björk i Kanada, i samarbete med trädförädlingsexperter där.