Ökande problem med stormskador, barkborreangrepp och rotröta har lett till ett ökat intresse för att hitta alternativ till gran och öka andelen lövskog i södra Sverige. En ny masteruppsats från SLU visar att blandskogsbestånd med hög initial andel björk gav lika eller något bättre tillväxt än andra simulerade skogsskötselalternativ.
Att öka mångfalden av trädslag i produktionsskogarna förväntas minska riskerna och skadorna i skogen samtidigt som det ökar och säkrar olika ekosystemtjänster. Babatunde (Ola) Dosumu kombinerade i sin masteruppsats uppmätta data från ungskog med simuleringar av tillväxt under en hel omloppstid. Med hjälp av denna data jämfördes tillväxten och lönsamheten för gran och björk i blandskogar och rena bestånd.
Andelen naturligt föryngrad björk påverkar
Studiens försök etablerades på mycket bördiga platser i södra Sverige med en vanligt förekommande sammansättning av ungskog; planterad gran och naturligt föryngrad björk. Försöket startade vid gallringen då de planterade granarna var två-tre meter höga och björkarna i genomsnitt var en-två meter högre. I försöket gallrades ungbeståndet till antingen en monokultur av gran eller björk, eller till en blandning av de två med hög eller låg björkandel, vilket skapade björk- eller grandominerade bestånd.
Ola Dosumu använde i sin masteruppsats uppmätta data från träden i alla försöken och simulerade ytterligare skötsel och tillväxt i beslutshjälpmedlet Heureka. När de minsta träden av någon av arterna gallrades bort från de björkdominerade bestånden, gav det en något högre tillväxt och betydligt bättre ekonomi jämfört med granmonokulturen, om man samtidigt bibehöll 30 % björk fram till slutavverkning. De grandominerade blandbestånden hade samma eller högre tillväxt än granmonokulturen och en bättre ekonomi än granmonokulturen, men kunde inte uppfylla kraven på björkandel enligt miljömärkningen FSC (Forest Stewardship Council) i slutet av omloppstiden. Resultaten visade också att björkmonokulturen var det minst produktiva beståndet med sämst ekonomi.
– Det är intressant och överraskande att beståndet med en hög initial andel björk gav en något bättre tillväxt än alla andra bestånd. Orsaken är de simulerade gallringarna där vi alltid sparar de största och bäst växande träden, men vi hade nog förväntat oss att granmonokulturen och blandbestånden med en initialt hög andel gran skulle ha bättre tillväxt, säger Ola Dosumu.
Minskade kostnader för plantering
Ola Dosumu tror att resultaten kan bidra till en övergång från granmonokulturer till mer blandskogsbestånd och menar att den nya kunskapen kan ha en praktisk inverkan på skogsbruket i södra Sverige, särskilt eftersom södra Sverige har en naturlig föryngringspotential för björk vilket gör att blandskogsbestånd lämpar sig i regionen. Han framhåller att gallringar tidigare har varit inriktade på att behålla granmonokulturer fram till slutavverkning, men att resultatet från studien visar att skogsägare kan få bra ekonomiskt värde och förbättrad tillväxt även genom att behålla björk av god kvalitet under hela omloppstiden.
– De här resultaten skulle kunna bidra till minskade planteringskostnader på hyggen eller delar av hyggen där vi kan lita på naturligt föryngrad björk, eftersom vi då kan plantera gran glesare. Jag tror också att det kan förändra hur vi framöver kommer utföra den första och andra gallringen i blandskogar, särskilt i bestånd med gran och björk, säger Ola Dosumu.
Fortsatt forskning på björk i nytt centrum
Ola Dosumu framhåller att det behövs mer forskning om björk, särskilt fokuserad på att undersöka aspekter av gallringar, hur man kan utforma bra planeringsverktyg och hur man kan producera hög virkeskvalitet av björk. Han kommer att fortsätta forska på skogsbruk med fokus på planterad björk som doktorand i det nya kompetenscentrumet Trees For Me, och han hoppas kunna öka sin och skogssektorns kompetens inom skogsskötsel och modellering med specifik tillämpning på björkplanteringar.
– I mina doktorandstudier kommer vi att titta på gallringsstrategier och hur konkurrensen fungerar i monokulturer och blandskogar. Vi kommer också att undersöka vilka nya funktioner och modeller vi behöver i framtiden, till exempel höjdutvecklingsfunktioner, biomassafunktioner och tillväxtfunktioner som inkluderar gallringsrespons.