En ny studie av doktoranden Aureo Aparecido Abreu Junior och hans forskarkolleger visar att förädlad björk som används till långlivade träprodukter bidrar till mer klimatnytta än produkter från naturligt föryngrad björk, i södra Sverige.
Att öka mångfalden av trädslag i de svenska skogarna kan bidra till att mildra effekterna av klimatförändringarna. Snabbväxande lövträd, såsom genetiskt förädlad björk, som redan är anpassad till svenska förhållanden, kan bidra till både mer mångsidiga och motståndskraftiga skogar samt högre produktionsvärden.
I en ny studie har Aureo Aparecido Abreu Junior, doktorand vid SLU och inom Trees For Me, och hans forskarkolleger beräknat biogena kolflöden i levande trädbiomassa och mark, hur mycket kol som lagras i träprodukter, utsläpp av växthusgaser från olika värdekedjor och potentiella substitutionseffekter av att ersätta produkter som orsakar höga utsläpp av växthusgaser med träprodukter. Klimateffekterna av att använda genetiskt förädlad och planterad björk har jämförts med naturligt föryngrad björk, och klimatpåverkan av olika träprodukter har också analyserats. Uppskattningen av klimatpåverkan har baserats på en fast 50-årig omloppstid på beståndsnivå.
Långlivade produkter och förädling
Enligt studien är det bättre för klimatet både att använda björk till mer långlivade produkter och att förädla björken för att växa snabbare. Vid jämförelse visade sig effekterna av att ändra till mer långlivade produkter vara lika stora som effekterna av att plantera och bruka förädlad björk istället för naturligt föryngrad. Att bruka förädlad björk bidrar alltså till mer klimatnytta än att använda naturligt föryngrad. I nuläget är den senare vanligare i svenska skogar och används främst till massaved och bioenergi.
– Om vi kunde kombinera strategierna att bruka förädlad björk och omvandla dessa till träprodukter med lång livslängd skulle klimatfördelarna vara de största, säger Aureo Aparecido Abreu Junior.
FN:s klimatpanel IPCC har tagit fram riktlinjer för definitionen av långlivade produkter från avverkat trä som lagrar kol under längre perioder. Standardvärden har identifierats för produkternas förväntade halveringstid för att uppskatta den tid som koldioxid lagras i de olika träprodukterna. Halveringstiden indikerar att efter denna period antas hälften av kolet i den produktkategorin ha släppts ut i atmosfären igen. Det återstående kolet kan lagras under längre perioder, och vissa produkter kan fortsätta användas mycket längre än halveringstiden. Exempel på långlivade träprodukter är sågat trä (35 års förväntad halveringstid) och träbaserade paneler (25 år). Om materialet kan återanvändas i andra produkter blir klimatnyttan ännu större (så kallad kaskadanvändning).
Utmaningar och möjligheter för skogssektorn
Att utveckla genetiskt förädlad björk som ger högre produktionsvolymer och bättre virkeskvalitet är nödvändigt för att industrin ska kunna leverera mer träprodukter av björk med längre livslängd.
– Att såga timmer från naturligt föryngrade björkbestånd är en stor utmaning idag eftersom träden ofta har krokiga stammar och inte den diameter som krävs för bearbetning i sågverken. Därför är det nödvändigt att ta fram förädlade genotyper av björk, inte enbart för högre produktion utan även för bättre virkeskvalitet, för att uppnå större klimatfördelar, säger Aureo Aparecido Abreu Junior.
Större kostnader för förädlade plantor och behov av skydd mot viltskador, samt anpassning av teknik och behovet av kontinuerlig råvaruförsörjning i industrin är några av de utmaningar som påverkar skogssektorn.
– Trots utmaningarna visar vår forskning att det är möjligt att kombinera både produktions- och klimatmål, framhåller Aureo Aparecido Abreu Junior.
Han och forskarkollegerna kommer nu att fortsätta arbetet med att bedöma klimatpåverkan av att ersätta traditionella granplanteringar med björk och hur klimatet påverkas av sortimentet av slutprodukter av björk. De kommer även undersöka hur jämförelsen med björk påverkas av olika skötselstrategier för gran, exempelvis tillämpning av kortare omloppstider för att minska riskerna med ett förändrat klimat i södra Sverige, såsom skador orsakade av exempelvis storm och barkborrar. Planen är även att undersöka klimatpåverkan av att använda björk odlad på jordbruksmark till biokol och eventuellt undersöka de albedo-relaterade effekterna (hur klimatet påverkas av hur mycket solstrålning jordytan absorberar) av att öka produktionen av lövskog i Sverige.
-----------------
Vill du veta mer om forskningen om klimatpåverkan relaterat till användning av björk och gran?
Välkommen till Trees For Me:s webbinarium den 12 december kl. 14.00-15.00 då doktorand Aureo Aparecido Abreu Junior presenterar senaste nytt från forskningsprojektet.
Registrering och mer om webbinariet.