Markberedning, svamp och vila – vad påverkar björken?

Kinga Stolarek arbetar med ett forskningsprojekt, vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU, som syftar till att förstå vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik produktion och etablering av björk, samt hur olika skötselmetoder kan öka tillväxten och överlevnaden av förädlade plantor. Försöken med björkplantor som genomförs i projektet är unika på grund av antalet behandlingar och det nya i att använda täckrotsplantor av björk i så stor skala.

Observationer av överlevnad av björkplantor

Tydliga vetenskapliga slutsatser kan inte dras efter denna första växtsäsong, eftersom försöken etablerades i Tönnersjöheden, Asa, Siljansfors och Vindelns försöksparker 2023. Några mycket preliminära observationer från projektet visar dock att markberedning verkar vara en mycket avgörande faktor vid plantering i sydligare områden.

– Just nu ser vi en tendens till att inversmetoden verkar vara den mest lämpliga markberedningen för att björkplantorna ska överleva. Det kan också finnas ett visst samband mellan markberedningen och plantornas storlek under vårplantering, där plantor som planteras från behållare med en större volym (105 cm3) kan överleva oftare än de som planteras från mindre (75 cm3) på ytor utan markberedning. Men vi behöver observationer från fler säsonger för att kunna bekräfta detta, säger Kinga Stolarek.

Kinga Stolarek har också sett skillnader i plantöverlevnad mellan södra och norra Sverige.

– Plantornas överlevnad var mycket högre på den norra lokalen där Vindeln hade 98,8 % överlevnad än i de södra områdena där överlevnaden i Asa och Tönnersjöheden var i genomsnitt 77 %.

Torka och skadegörande insekter, såsom två typer av vivlar, snytbagge (Hylobius abietis) och ögonviveln Strophosoma capitatum, var de främsta identifierade orsakerna till skador på björkplantorna på de södra lokalerna under växtsäsongen 2023. Hur vädret, klimatet, betesskador och planteringstidpunkten påverkar björkplantorna kommer att undersökas vidare längre fram i projektet.

Gödsling kan vara effektivt

Gödsling med argininfosfat kan ha positiva effekter på plantorna och man har sett ett samband mellan gödsling och markberedning. Den initiala analysen visar att gödsling under vårplanteringen kan öka plantornas tillväxt på lokaler som har markberetts med inversmetoden.

– Gödsling kan påverka plantornas höjdtillväxt positivt, främst i de nordliga områdena, vilket är fullt förväntat på grund av utarmningen av kväve i jordarna i norra Sverige. Men vi behöver mätningar på längre sikt för att kunna bekräfta effekten av gödsling, säger Kinga Stolarek.

Svamp och bedömning av frosttolerans

I hopp om att bidra till en förbättring av grobarheten i björkfröna avsedda för produktion av täckrotsplantor i Sverige, arbetar Kinga Stolarek och hennes forskarkollegor också med att identifiera potentiella växtpatogener som kan hämma grobarheten och orsaka sjukdomar hos plantorna.

– Jag planerar att använda olika metoder för identifiering av svampar eftersom användningen av flera metoder ökar möjligheten att hitta mångfalden av svampar i fröna. Det ger oss bättre möjligheter att identifiera potentiella växtpatogener som kan bidra till frönas grobarhet eller planthälsa i senare delen av plantskoleproduktionen, säger Kinga Stolarek.

Och hur är det med vilomekanismen hos plantorna?

– Plantor som produceras under våren kan lagras i minustemperaturer i ett år över vintern för att planteras nästa vår. Att exponera plantor som ännu inte har gått in i ett vilande tillstånd för minustemperaturer kan bidra till stora förluster av plantor i plantskolorna. Därför finns det ett behov av att förstå vilomekanismen i björk, förklarar Kinga Stolarek.

Hon menar att detta projekt, som startar sommaren 2024, kan ge användbar och praktisk vägledning gällande plantskoleproduktionen av björkplantor, öka kunskapen om hur länge björkplantor kan frysas och vilken tid som är mest optimal för nedfrysning av plantorna.