Norden och Baltikum möttes för mer planterad björk

– Barrträet och björken har alltid varit det gröna guldet i Finland, sa Tom-Peter Helenius, chef för Koskisens panelindustri, under studiebesöket på Koskisen Corporation som bland annat tillverkar björkfanér och plywood av björk.

Precis som i Sverige har tall och gran varit de dominerande trädslagen i Finland, och är det ofta fortfarande när det är dags för plantering. Ett förändrat klimat och andra utmaningar har ökat behovet av mer mångfald i skogen och björk kan skapa värde för skogsindustrin i både Norden och Baltikum. Det finns också ett ökat behov i många länder av mer inhemsk råvara på grund av de nuvarande svårigheterna att importera virke från utlandet, till exempel till följd av den ryska invasionen av Ukraina.

Björk med potential

Möjligheterna med en ökad användning av björk i skogsbruket var anledningen till att representanter från fem nordiska och baltiska länder träffades i Finland för studiebesök och erfarenhetsutbyte. Fokus för den veckolånga resan, som arrangerades av Nordic Forest Research (SNS), Trees For Me, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och det finländska Naturresursinstitutet (Luke), var att öka kunskapen om björkförädling, plantproduktion och skötsel av björk. De breda användningsområdena för björkträ visades på Koskisen som presenterade hur träet redan i dagsläget används på många olika sätt inom bygg-, möbel- och designindustrin.

Vårtbjörken är Finlands nationalträd och sedan 1970-talet har landet satsat på mer fröproduktion och förädling av björk än man har gjort i Sverige. Vissa utmaningar är dock likartade i länderna där många skogsägare fortfarande till viss del ser björk som ett ogräs, till följd av tidigare skötselråd, och det fortfarande produceras och förädlas en relativt liten andel björktimmer.

Även om plantering av gran och tall fortfarande rekommenderas på många platser i Finland kan nya forskningsresultat göra skillnad. Saija Huuskonen, senior forskare vid det finländska Naturresursinstitutet (Luke), drog, under ett av veckans många besök på plantskolor och björkförsök, slutsatsen att hennes resultat visar en överraskande genomsnittlig björktillväxt på cirka två meters höjd efter tre säsonger, och på bördigare platser upp till tre meters höjd, vilket kan underlätta förespråkandet av fler björkskogar och blandskogar med björk.

Förädling och skötsel

– Björken förlåter dig aldrig. Saija Huuskonen citerade en kollega och hänvisade till att en försening av gallringen i björkbestånd leder till att beståndet sällan återhämtar sig tillräckligt mycket för att senare kunna producera till sin fulla potential. Stamkvistning görs till viss del i björkbestånd i Finland, men framför allt av engagerade, mindre skogsägare snarare än de större bolagen.

Björkförädlingen ligger på många sätt före i Finland jämfört med I Sverige. Några praktiska exempel är att man i finska växthus har räknat ut vilket utrymme som krävs mellan träden för ökad tillväxt och man har fokus på att maximera plantornas tillgång på ljus, till exempel genom att lägga vitt grus på marken för ökad reflektion till träden.

Katri Himanen, senior forskare på Luke, förklarade att plantornas storlek har minskat de senaste 10 åren, vilket har sänkt priset på både plantor och planteringar, medan användningen av pelleterade frön har minskat det manuella arbetet. Regeringen investerar pengar i fröodlingarna, vilket säkerställer en kontinuerlig tillgång på högkvalitativt plantmaterial. Den typiska grobarheten är nuförtiden 80-90 %, vilket är resultat av utvecklingsarbete i fröföretaget.

Men trädförädling är komplext och de bäst växande träden producerar inte alltid mest frön. Matti Haapanen, senior forskare på Luke, jämförde trädförädling med djurproduktion och relaterade till utmaningarna med de långa livscyklerna i skogsbruket.

– Problemet med viktning av egenskaper är att vi inte har samma information som inom exempelvis djurproduktion, där de känner till det fulla ekonomiska värdet hos det fullvuxna djur de vill producera. Vi har inte den här informationen, därför är egenskaperna som ska förädlas i träd ganska generella och viktningen av egenskaperna sätts mer eller mindre subjektivt, framhöll Matti Haapanen.

Framtida utmaningar

Vissa av utmaningarna är likartade i Norden och Baltikum. Betesskador är ett problem även i Finland och Lettland. Toppskador förekommer i både naturligt föryngrad och planterad björk och det är fortfarande inte känt om detta kommer att påverka den mer långsiktiga tillväxten av träden. Deltagarna från det lettiska, statliga skogsbolaget (LVM) tyckte att en av de största upplevda skillnaderna under studieresan var frågan om grästillväxt, eftersom mycket skog i Lettland planteras på före detta jordbruksmark. En utmaning som även finns på samma breddgrader i södra Sverige. Mer bördiga jordar än i Finland ökar mängden gräs i Lettland och behovet av trimning för att hålla topparna fria från att bli överväxta.

Bristen på björkfrön och plantor är en utmaning i flera av länderna enligt representanterna som deltog i studieresan. Den instabila globala tillgången på plant- och råmaterial har gjort att flera länder är mindre intresserade av att exportera.

– Vi är självförsörjande inom frö- och plantproduktion men säljer bara plantor utomlands, mest till södra Sverige och Estland. Lettlands statliga skogsbolag producerar cirka 61 miljoner plantor årligen och av dessa exporteras cirka 25 %, sa Jānis Kažemaks, chef för skogsföryngringsenheten vid Joint Stock Company/Lettlands statliga skogsbolag (LVM).

Flera av deltagarna på studieresan framhöll att det för närvarande inte pågår särskilt mycket forskning på frågor under marknivån, exempelvis om vad som påverkar rotsystem och jordkvaliteten, och att den mesta forskningen är inriktad på frågor ovan jord. En allmän kommentar under veckan var att det behövs mer forskning, gärna genom långtidsförsök som mäter data redan från plantstadiet. De deltagande doktoranderna fokuserar på många av de framtida utmaningarna i skogarna inom exempelvis förädling, skötsel och miljöpåverkan.