Att producera timmer av björk och ta ut björk till energibiomassa från den första gallringen i blandade björk- och granbestånd kan generera positiva nettointäkter, särskilt på medelbördiga marker. Resultaten visas i en ny studie av doktoranden Swastika Chakravorty och hennes forskarkollegor.
– Det viktigaste budskapet till skogsägare är att björk kan vara ekonomiskt lönsam om den sköts aktivt och om marknaden utvecklas till dess fördel, säger Swastika Chakravorty, doktorand vid Luleå tekniska universitet och inom Trees For Me.
Resultaten i studien kommer från 45 försöksytor från Svalöv i Skåne till Vindeln i Västerbotten. Björken i försöken var planterad men inte förädlad. Resultat från blandskogsbestånd med gran och vårtbjörk planterad i schackrutemönster jämfördes med större monokulturer av gran och björk.
Att ta ut björktimmer motiverar skötselkostnader
Studien belyser vikten av att utveckla marknaden för björktimmer för att öka den ekonomiska lönsamheten i skötsel av björk. Blandskogsbruk med björk och gran kan vara ekonomiskt konkurrenskraftigt men bara om marknaden, logistiken och skötselmetoderna utvecklas tillsammans.
– Att ta ut timmer av björk i slutavverkningen förbättrade konsekvent det förväntade värdet på skogsmarken i förhållande till om råvaran enbart användes till massaved, framhåller Swastika Chakravorty.
Simuleringarna av skogsskötseln, som utfördes i simuleringsverktyget Heureka, antar att plantorna i försöken var av god kvalitet (t.ex. utan dubbelstammar eller andra större defekter) och att bestånden gallrades selektivt under hela omloppstiden. Detta innebär att de mest lämpliga och välformade träden skulle behållas och främjas för virkesproduktion över tid. Kostnader för exempelvis markberedning, plantering och gallring inkluderades i simuleringarna.
Konsekvent skötsel ökar markvärdet
– Ett av de mer överraskande resultaten var att när massaved från den första gallringen av björken användes till energibiomassa med lägre värde, och även när gallring utfördes mer frekvent, bibehölls ändå ett positivt förväntat markvärde, förklarar Swastika Chakravorty.
I studien undersöktes även tidpunkten för gallring baserat på beståndets grundyta jämfört med mer artspecifika kriterier.
– Resultaten visar återigen att metoden påverkar potentialen. I de fall där gallring baserad på grundyta i blandskog försenade gallring i björken, förbättrade den artspecifika gallringen de ekonomiska resultaten, konstaterar Swastika Chakravorty.
Potential för skogliga aktörer
Resultaten skulle kunna påverka skogssektorn på flera sätt.
– Aktörer med fokus på bioenergi kan potentiellt förlita sig mer på råvara från tidig gallring i blandade bestånd. Träindustrin kan spela en stor roll för att stärka marknaderna för björktimmer. Och skogsentreprenörerna kan hitta möjligheter i att utveckla mer effektiva system för blandskogsskötsel i mindre avdelningar, framhåller Swastika Chakravorty.