I vilken utsträckning är privata skogsägare i Sverige villiga att öka bruket av snabbväxande lövträd och vilka faktorer påverkar sådana beslut? Det är några av de frågor som forskaren Louise Eriksson och doktoranden Caroline Rapp hoppas kommer besvaras i en enkät som inom kort kommer skickas till 5000 av de dryga 300 000 privata skogsägarna i Sverige.
Forskarna är intresserade av attityderna till snabbväxande lövträd bland alla grupper av skogsägare - småskaliga och storskaliga ägare, kvinnor och män, de som nyligen har köpt skog samt de med lång förvaltningserfarenhet. Enkäten, som är en del av Caroline Rapps doktorandprojekt, är inriktad på förädlad björk men omfattar även asp, hybridasp och poppel. Forskarna uppmuntrar alla skogsägare som får enkäten att svara på den, eftersom svaren bidrar till att öka kunskapen om intresset för snabbväxande lövträd.
– Vår generella hypotes är att skogsägarnas beslut att ta till sig snabbväxande lövträd bestäms av fysiska egenskaper förknippade med skogen och skogens läge men också ägarnas sociala nätverk och psykologiska faktorer som föreställningar och attityder, säger Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet och projektledare för forskningspaketet inom Trees For Me som är inriktat på samhällsomställningar.
Frivillig klimatanpassning undersöktes
Även om det i dagsläget inte finns några lagar och regler som kräver att skogsbruket i Sverige ska anpassas till ett förändrat klimat visar en tidigare studie av Louise Eriksson att en del skogsägare överväger sådana anpassningar i sin skötsel. I studien har Louise Eriksson och hennes kollegor undersökt om frivillighet bland privata skogsägare i Sverige är ett effektivt och legitimt sätt att styra klimatanpassning av skogen.
Forskarna fann att medan graden av klimatanpassning mellan 2014 och 2018 var högre i skogarna i södra Sverige, var ökningen av klimatanpassningen mer omfattande i de mellersta och norra delarna av Sverige. Den ökade klimatanpassningen förklarades av den ökade betoningen på värdet av biologisk mångfald bland skogsägarna.
Fördelar och utmaningar med snabbväxande lövträd
– I den här nya studien är vår hypotes att skogens läge kommer att påverka skogsägarnas intresse för att ta till sig snabbväxande lövträd och ett antagande är att regionala skillnader kommer påverka, säger doktoranden Caroline Rapp.
Allmänhetens syn på snabbväxande lövträd kommer att undersökas senare i projektet och forskarna hoppas kunna följa upp om andelen skogsägare som känner till och potentiellt överväger att plantera förädlad björk kommer öka på längre sikt. Men först ska Caroline Rapp undersöka fördelarna och utmaningarna som olika intressentgrupper förknippar med bruket av snabbväxande lövträd.
– Jag är intresserad av att öka kunskapen om de specifika förhållanden som påverkar de olika intressenternas acceptans för en ökad andel snabbväxande lövträd, säger Caroline Rapp.
Sidansvarig: stina.johannesson@slu.se
2023-10-16