Hur plantor av gran och tall påverkas står normalt i fokus när man bedömer snytbaggeskador. Preliminära resultat av doktoranden Sezer Olivia Kaya visar dock att även planterad björk påverkas av snytbaggen och andra vivlar, även om skadorna ofta är mindre allvarliga än på barrträd.
Efter den första växtsäsongen har doktoranden Sezer Olivia Kaya, handledaren Michelle Cleary och koordinatorn Gudmund Vollbrecht, som arbetar för Trees For Me, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp och Enheten för skoglig fältforskning vid SLU, identifierat Hylobius abietis och Hylobius pinastri (båda snytbaggar) samt Strophosoma melanogrammum (ögonvivel) och Otiorhynchus scaber (öronvivel) som de mest förekommande skadeinsekterna på nyplanterad björk.
Fler sorters vivlar
Medan snytbaggarna Hylobius abietis och Hylobius pinastri främst skadar barken genom ringbarkning av träden så visar andra vivlar som hittades på björkplantorna ett större intresse för bladen.
Ögonvivel på björkblad. Foto: Sezer Olivia Kaya
– Ögonviveln och öronviveln skadar främst bladen. Även om den typen av skador vanligtvis inte leder till dödlighet, kan den påverka plantans tillväxt och den övergripande kvaliteten på trädens utveckling, förklarar Sezer Olivia Kaya.
Hyggets ålder påverkade inte
Forskarna jämförde snytbaggeskadorna, och skadorna av andra vivlar, på björkar som hade planterats på färska hyggen med skadorna på björkplantor på ett år gamla hyggen.
– Analysen från 2024 visade ingen tydlig skillnad i plantdödlighet mellan färska och ett år gamla hyggen, så åldern påverkade inte plantornas överlevnad under plantornas första år, säger Sezer Olivia Kaya.
Dödlighet och behandling
Tidigare studier har visat att snytbaggen orsakar betydande skador på tallar och granar, vilket leder till så höga dödligheter som 80-90 % på grund av skador på barken, medan dess inverkan på björk är jämförelsevis lägre. Men enligt forskarna är det ännu inte helt klarlagt hur mycket skada snytbaggen faktiskt orsakar på björk.
– De björkplantor som hade behandlats med snytbaggeskyddet Hylonox uppvisade betydligt lägre dödlighet jämfört med de obehandlade plantorna (2 % mot 16 %). Det visar hur effektivt behandlingen minskar skadorna under det första året efter planteringen, säger Sezer Olivia Kaya.
Framtida fokus
Under 2025 kommer forskarna att fortsätta följa experimentet i Tönnersjöhedens försökspark utanför Halmstad, för att undersöka hur förekomsten och omfattningen av skador förändras under det andra året, om plantorna visar tecken på återhämtning och om behandlingen förblir lika effektiv som den var under det första året.
Forskarna hoppas också kunna skala upp forskningen från pilotprojektet i Tönnersjöheden till fler platser för att kunna bedöma vivelskadornas förekomst, omfattning och förväntade påverkan i större delar av Sverige. De ska också jämföra skadorna på björk med gran, tall och lärk för att studera skillnader mellan trädslagen och om och hur de återhämtar sig efter skadeverkan.