Energiförsörjningen har varit ett hett diskussionsämne bland beslutsfattare, industrin och människor i allmänhet under det senaste året. I ett forskningsprojekt inom Trees For Me kommer doktoranden Swastika Chakravorty att undersöka värdekedjor baserade på snabbväxande lövträd på vägen mot ett hållbart energisystem.
En aspekt som kommer att undersökas i forskningsprojektet är hur träd som idag inte är intressanta för industriellt bruk kan utnyttjas mer i energivärdekedjan.
– I nuläget är avverkning och transport av små träd, som kan vara en potentiell bioenergiresurs, dyrt och marknadsvärdet på produkten är lågt. Å andra sidan har för täta skogar en negativ inverkan på både trädens diametertillväxt och den biologiska mångfalden, säger Swastika Chakravorty, doktorand i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Hon framhåller också att tidig skötsel och gallring av vissa ses som gynnsamma åtgärder för rennäringen eftersom detta öppnar upp skogar vilket kan underlätta renarnas förflyttningar och öka fodertillgången i form av marklavar. En av frågorna som ska undersökas i forskningsprojektet är om dessa ökade ekosystem- och samhällsnyttor kan täcka kostnaden för en tidig och dyr gallring av träd med liten diameter.
Direktiv påverkar användningen
Elisabeth Wetterlund, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet och Swastika Chakravortys handledare, tror att smarta och integrerade förvaltningssystem som bättre utnyttjar råmaterial från olika produktionstyper såsom tidigare jordbruksmark, marginalmarker, vägkanter och skogsmark med tidig gallring, skulle kunna göra små och i nuläget oekonomiska flöden av biomassa viktigare och mer lönsamma framöver. Men om detta kommer bli den framtida verkligheten påverkas av politiken och marknadsutvecklingen.
– Just nu är policyutvecklingen på EU-nivå det största hotet mot kommersialiseringen av alla bioraffinaderiprocesser som använder träbaserad biomassa från skogen, säger Elisabeth Wetterlund.
EU-parlamentet har ambitionen att höja unionens användning av förnybar energi till 45 procent till år 2030. Vad som ska ses som förnybar energi är dock en källa till het debatt. I september 2022 röstade parlamentet om att användningen av primär biomassa från skogen, inklusive grenar och trädtoppar, successivt måste fasas ut för att bränslet ska anses vara förnybart. Argumentet är att mindre utvinning av biomassa från skogen ska öka skogens roll som kolsänka och dess betydelse för biologisk mångfald.
– De sortiment som vi har tänkt fokusera på i det här forskningsprojektet, till exempel klena gallringsträd, kommer också att begränsas från användning som förnybar energi, trots att den användningen potentiellt är fördelaktig ur ett miljöperspektiv. EU-förslaget riskerar att bli kontraproduktivt både ur ekonomiska och miljömässiga perspektiv, på grund av minskade incitament att gallra täta ungskogsbestånd, säger Elisabeth Wetterlund.
Energi- och kostnadseffektivitet
För att bedöma energieffektiviteten i värdekedjorna kommer forskarna att jämföra potentiella skogsbruksalternativ och transporter av biomassa till produktionsanläggningarna med befintlig logistik.
– Om vi kan hitta flaskhalsarna i produktionen av bioenergiråvara och relaterat till avverkningskostnaderna, skulle det kunna hjälpa skogsägare att besluta om att leverera biomassa till bioenergi och hjälpa energianläggningarna att anskaffa råmaterial från lämpliga platser till en lämplig kostnad, säger Swastika Chakravorty.