Hur ska snabbväxande lövträd, som planterad björk, föryngras och skötas i framtidens produktionsskogar? Frågan diskuterades mellan forskare, skogsägare och tjänstemän i skogssektorn när Trees For Me:s slutexkursion för fas I hölls i Asa försökspark.
Trees For Me:s första femårsperiod avslutades i strålande småländskt höstväder för ett hundratal engagerade deltagare, och blev ett avstamp inför de kommande fem årens fortsatta forskning och verksamhet.
– Vi hade inte planterat så mycket björk som vi har gjort utan forskningsinsatserna i Trees For Me, sammanfattade Gisela Björse, skogsskötselchef på Sveaskog som är en av centrumets femtiotal partnerorganisationer.
Utmaningar och lösningar
En stor utmaning för lyckade etableringar av snabbväxande lövträd, som planterad vårtbjörk, är viltskador, inte minst under för- och sensommaren. För att öka björkens möjligheter att etablera sig behövs effektiva skyddsmetoder som fungerar i det praktiska skogsbruket, utan kostsamma hägn.
– Betesproblematiken måste lösas i skogen om vi ska lyckas med en större diversifiering av skogsbruket, framhöll Urban Nilsson, föreståndare för Trees For Me och professor i skogsproduktion vid SLU, under exkursionen.
Andis Zvirgzdins, forskare vid Skogforsk, presenterade resultat som visar att planterad vårtbjörk klarar låg till måttlig betning, särskilt på mer produktiva ståndorter.
– Björkens sidoskott utvecklas och ersätter de toppskott som betats av, vilket kan vara en anledning till att betning inte påverkar träden lika mycket som väntat, menade Andis Zvirgzdins.
Blandskog med blandat resultat
Under exkursionen presenterades även resultat från försök med blandbestånd av gran och björk i södra och mellersta Sverige. I försöket testas stamvisa och gruppvisa blandningar.
– De gruppvisa blandningarna kan vara lättare att sköta men trädvisa blandningar kanske har andra fördelar som ökad variation och möjligheten att styra trädslagssammansättningen över tid, påpekade Nils Fahlvik, forskare på Skogforsk.
I ett annat försök testas bland annat stamvis blandning av tall, gran, björk och lärk. Denna blandning är en stor utmaning för framtida skötsel eftersom träden har väldigt olika tillväxtrytm.
Björkplantor för framtiden
Forskningen visar också på betydelsen av rätt planta på rätt plats. Försök inom Trees For Me pekar på stora skillnader i både tillväxt och överlevnad av björkplantor mellan markberedda och icke markberedda områden, till markberedningens fördel. Även plantornas storlek och utformning har betydelse för deras vitalitet och motståndskraft.
– Dagens odlingssystem är anpassade för gran och tall, inte björk, konstaterade Gudmund Vollbrecht, koordinator i Trees For Me och docent i skogshushållning.
Att utveckla mer kostnadseffektiv plantproduktion, få fram mer lätthanterliga plantor som samtidigt är vitala samt att identifiera lämpliga ståndorter för björkplantor blir därför några av de viktiga frågorna för forskningen, plantskolorna och skogsbruket framöver.
– När nästa fas av Trees For Me avslutas, år 2031, är målet att vi i Sverige årligen producerar och planterar 40 miljoner björkplantor. Det tar tid att introducera ett nytt trädslag som förädlad björk, men vi är på god väg, framhöll Urban Nilsson.